En historisk oas i Bromma

En vår för över 100 år sedan, 1917, togs de första spadtagen till det som skulle bli Linnea koloniträdgårdsförening. Europa var i krig, kejsardömen föll och i Sverige bröt hungerkravaller ut. I Stockholm användes Vasaparken och Karlaplan för grönsaksodling, och kolonilotterna i stadens utkanter blev viktiga för trångbodda stockholmare. Här skulle potatis sättas och frukt och grönsaker odlas.

De första åren

Föreningen hette först Åkeshovs koloniförening, men 1921 ändrades namnet till Linnea. Marken arrenderades direkt av staden och föreningen organiserades som ett kooperativ. När Linnea fyllde 10 år skrev man en jubileumsskrift, där de första kolonisternas engagemang beskrevs: de älskade naturen, ville bruka jorden och skapa ett paradis med blommor, buskar och träd. Kärleken till sina små täppor övervann alla svårigheter och kolonin växte fram.

I slutet av 1920- och 1930-talen hotades kolonin av stadsutveckling. Drottningholmsvägen skulle breddas och staden expanderade. Borgmästare Carl Lindhagen, stadsplanerare och kolonirörelsens pionjärer, bland annat Anna Lindhagen och Anna Åbergsson, deltog i ett protestmöte. Alla var överens om kolonins rekreativa värde och dess betydelse för närodling. Beslutet blev att flytta kolonin cirka en kilometer nordväst till Kortenslund.

Flytten till Kortenslund

Flytten pågick 1939–1940 och de flesta stugorna följde med på lastbilar, några byggdes nya på plats. Namnet Kortenslund kommer från det gamla båtmanstorpet vid infarten på Spångavägen. Området är historiskt rikt, med 10 000-årig De Geer-morän och Glia gravfält från yngre järnåldern. Brommas märkligaste grav, en treudd, finns vid koloniområdets nordostliga entré.

Under andra världskriget och ransoneringen i Sverige blev varje gröda värdefull. Kolonisterna bodde ofta i stugorna under sommaren, flyttade ut från stan och tog vara på skörden genom inläggning, saftning och syltning.

Livet på kolonin

På 1950-talet stabiliserades verksamheten. Många äldre kolonister minns affären på kolonin, en viktig mötesplats som följde med från Brommaplan. Idag används huset som föreningens bibliotek och expedition.

Koloniområdet har ett stort kulturhistoriskt värde och livet fortsätter i samma anda. Vi närodlar, njuter av frisk luft och bjuder in alla till vår gemenskap och våra aktiviteter: sommarkafé, Linneadagen (skördefest), tipspromenader och midsommarfirande.

Många bor i stugor från början av 1900-talet med vedspis, snickerier, trägolv och vackra spegeldörrar. Vi vårdar gamla äppelträd och rosenbuskar ömt. Vissa är uppvuxna på kolonin, andra har flyttat hit senare – men alla är välkomna.

Föreningsarkiv och historia

Den som vill veta mer om Linnea koloniträdgårdsförening kan besöka vårt föreningsarkiv på Stockholms stadsarkiv. Vi planerar även att på hemsidan dela berättelser om olika stugor och om kolonisterna som har kommit och gått.

Våra historiska skrifter

Vi har samlat några av föreningens viktiga dokument i PDF-format. Jubileumsskriften, från föreningens första 10 år, finns i original – historisk form med äldre layout – och i en bearbetad PDF-version, där samma text och bilder presenteras i en mer lättläst layout. Dessutom har vi sparat den gamla hemsidestexten, som du också kan läsa i PDF.

Utforska vår historia och upptäck kolonins utveckling genom dessa dokument!